En värdig vinnare

Eftersom jag hade grillfest igår för mina vänner missade jag ju finalen i Robinson. Detta fick jag ta igen idag på förmiddagen via TV4Play.

Tyckte att det var oerhört skönt att inte falskspel lönar sig, och att det var två potentiellt värdiga vinnare som stod i finalen.

Måste erkänna att jag blev lite tårögd när Snygg-Lukas motiverade sin röst på Ellenor Pierre. Det var vackert!

Ellenor  stod till slut som vinnare av Robinson 2009. Mycket tack vare att hon aldrig svek sitt ord. Sånt ska belönas tycker jag. Visst hon satt emot Jarmo som visade prov på mycket bra överlevnadsegenskaper och som också var en värdig vinnare, men nånstans tycker jag att det slår högre att inte svika sitt ord och spela sjysst.

Stort grattis Ellenor!!

Annonser

Dagens näst bästa…

Kollade min mejl idag när jag kom hem, och hade fått en förfrågan från Sunwings rekryteringsgrupp om jag fortfarande var intresserad av sommarjobb, och i såna fall kunde komma in för ett personligt möte så snart som möjligt. Det var ganska skönt att kunna svara att jag åker iväg som barnledare nästa vecka och kommer att arbeta för deras absolut största konkurrent!!!

Äntligen hemma…

3 1/2 dagars kurs/utbildning tar på krafterna. Så mycket information, men oxå många skratt och nya bekantskaper…

Utsattes för en hemsk prövning idag och min prestationsångest gjorde sig påmind igen. Vi visste ju innan kursstart i tisdags att det fanns en liten risk att vi inte skulle klara kursen. Idag innan vi skulle inleda våra samtal med feedback och besked huruvida vi klarat kursen, säger kursledaren att vi måste lova att inte bli ledsna ifall vi inte klarat kursen. ”Ni som inte klarat kursen, kanske inte har det vi söker just nu men ni är ju unga så det finns kanske sånt ni kan jobba med hemma istället, och sen kan ni söka på nytt…”

Shit, tänkte jag och började såklart genast att rannsaka min insats under utbildningen. Har jag pratat tillräckligt? Har jag varit tillräckligt aktiv? Har jag visat att jag verkligen vill ha jobbet?!

Det hade under vecka känts bra men när hon lägger fram det sådär blir man ju självklart orolig.

En efter en av tjejerna blev inropade…en efter en kom dom ut med ett ja-besked…. självklart blev jag uppropad sist (som vanligt) men då var redan självförtroendet i botten och jag insåg att ju fler som kom ut med ett ja-svar desto större var risken att jag inte hade klarat mig… När det väl var min tur att utvärderas hade samtliga innan mig fått ett ja-svar. Jag kom in i ett litet grupprum kallat Mallorca.

Hon jag skulle prata med ställde säkert sex-sjufrågor om hur jag värderade min insats på kursen. Vad jag skulle tro skulle vara den största utmaningen med att arbeta utomlands, vad som varit roligt, osv… Jag hade svårt att koncentrera mig på frågorna, och mina svar. Till sist frågar hon om jag har tänkt att flyga från Stockholm… och då förstår jag att jag oxå hade klarat mig. Lättnad och lycka samtidigt!!!

På tisdag ringer kursledaren Lotta upp oss med besked om destination. Ska bil så spännande. Jag längtar!!! Avresa till solen blir förmodligen torsdag eller fredag.

Efter dagens pärs följde jag med Sara, min rumskompis som jag haft under de här dagarna, för att invänta hennes tåg och för lite shopping såklart!!! Middag på Max, och sen blev det bråttom för vi tänkte ju inte på att hon hade ett tåg att passa.

Nu är jag äntligen hemma men jag är så trött så jag vet knappt vad jag heter… Snart sängdags alltså!!

Då var det dags!!

Är så laddad. Nu ska jag äntligen få åka på kurs (tis-fre)  för att lära mig om mitt nya sommarjobb. Spännande att det är folk från Norge, Danmark och Finland oxå. Hela kursen är på engelska, men det kommer ju inte bli så stor skillnad från min kurs på LHS då jag även där snackar engelska hela dagarna. Det är nästan så att svenskan börjar bli lidande.

Nu är det duschen som gäller, sen lite frukost och därefter är det dags att bege sig.

En vacker hyllning

I Rydströms blogg går det att läsa några vackra rader om hur det känns när någon plötsligt bara är borta. Det är rader som berör. Särskilt som jag också kan känna att jag har haft någon sorts relation till musikjournalisten Lennart Persson, som hastigt gått bort i sviterna av the big C.

Jag älskade Feber, och är uppvuxen med Pop, Bibel och Lennart Perssons åsikter om musik. Hans åsikter gjordes till mina åsikter, och det finns antagligen en massa skivor som jag aldrig hade upptäckt om det inte var för hans goda ord. Trots att jag aldrig hann träffa den mannen så är det rätt så fascinerande att han ändå har haft så pass stor inverkan i mitt liv.

P.P Arnold i suverän version av First cut is the deepest, en version som jag aldrig funnit utan en Lennart Persson i mitt liv.

Typ som en klackhora…

Jag har på senare tid blivit en hängiven läsare av läktarbloggarna på Allsvenskan24. Kanske kan det ha att göra med att jag upptäckte att världens snyggaste Gnagare Joakim Hall, är just AIK:s representant. (Eller blir det Black Armys representant eftersom det är en läktarblogg, eller är han krönikör?! Alla dessa epitet är förvirrande…)

Min fjortisförälskelse i Herr Hall kan nästan likställas med klackhoreri, även fast det i just det här fallet förekommer väldigt lite (läs INGET) sex. Jag har för sjuttsingen aldrig träffat karln, men jag kan ju inte göra annat än att gilla killen då han är en så pass hängiven AIK:are att han har suttit i styrelsen för Black Army, och startade fotbollsföreningen Black Army FC, numera kallade det mer PK namnet Råsunda FC. Utseendet är det ju heller inget fel på, men han lär ju ha ett rätt så tvivelaktigt förflutet. Han är antagligen inte en sån kille man tar hem och presenterar för lilla mamsen…

Och appropå klackhoreri fast ändå inte kan jag ju tänka mig att en viss Malin hoppar upp och ner av glädje där hemma då Pierre Bengtsson blev uttagen till truppen som ska representera Sverige i U21-EM. Du har ju alltid sagt att det här året är Pierres år. Och förresten Malin. Du  bör oxå kolla in Herr Halls blogg för där finns det lättklädda bilder på Pierre!

Vidare måste jag ju kommentera det faktum att det fortfarande finns ca 1200 biljetter kvar till Norra nedre till hemmaderbyt mot Bajen. Skärpning där!! Vi kan ju iaf försöka fylla Norra!! Även om de senaste rapporterna visat att intresset för att gå på fotboll har minskat…

Och appropå fjortisförälskelser, har jag upptäckt att min blogg har svämmat över av sådana på sistone. Fast jag skyller nog på årstiden istället för det uppenbara…

Ur min mejlbox…

Det finns alltid fördelar och nackdelar med att hänga ut sitt liv på nätet. Visade tidigare exempel på vilka söta mejl jag får ibland. Men jag får även en del konstiga mejl. Som detta från Pierre A:

1 Vill du lara känna mig ?
2 Vad tycker du om att bli masserad ?
3 Var vill du bli masserad någonstans av mig ?
4 Har du borrrat något i dina tänder ?
5 Hur många lagningar har du gjort ?

Eeeeh…what?! Ja, vad svarar man på det? Vill man svara på det?!

Min playlist just nu…

Säga vad man vill om Amy Winehouse’s destruktiva beteende och struliga privatliv. Tjejen kan iaf sjunga! Just nu misstänker jag att mina grannar börjar ruttna på att jag bara har Winehouse-låtar på min Spotify-playlist, och att listan dessutom går på repeat. Men det är ju bättre att störas av bra musik istället för att väckas mitt i  natten av att grannen kollar porrfilm. Det hände mig inatt!! Vidare kommentarer känns överflödiga …

En ev påverkad Amy framför Back to black.