Långsamt farväl?

Nånting hände under den veckan som jag var borta… Vi var jäkligt tajta men nu kan han inte ens vara i samma rum som jag. Jag tänker inte tvinga honom att prata med mig heller.

Jag frågade hur han mår, han bad om ursäkt för att han varit kort mot mig idag.

vaddå idag?! idag, igår, i förrgår…sen jag kom tillbaka…

sen blev han tvungen att bittra lite över alla andra och jag blev tvungen att ge en tröstande kram.

Elr tvungen å tvungen eg var det av helt egoistiska skäl från min sida…

Han säger att han inte orkar dra ut på något som ändå kommer komma. Det är tydligen bara dumt med ett långsamt utdraget farväl…

Jag undrar om han fattar hur jobbigt jag tycker det är att han åker.

Eller så är det just det han gör…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s