Nytt år och en ny start. 2015 ligger bakom mig, och alla utmaningar och motgångar som jag stötte på under året är det dags att försöka lämna bakom mig.

Ett händelseförlopp under 2015 som ledde till idag:

Hög arbetsbelastning, stor press, och hög stressnivå gjorde att jag under sommaren brände ut mig. Jag hade sömnproblem, ont i kroppen, var låg på energi, och hade en arbetsvecka på minst 70 timmar –>

Detta ledde till att mitt diskbråck förvärrades, och att jag vissa dagar inte kunde komma ur sängen –>

Kortisonsprutor, smärtstillande tabletter, och epidurala nervblockader genomleds, och de dagar jag gick till arbetet kunde jag äta uppemot 5-6 smärtstillande tabletter (2 olika sorter) för att klara av dagen–>

Den spanska sjukvården ville inte sjukskriva mig eftersom jag kunde arbeta (dock övermedicinerad) –>

Brist på förståelse hos den lokala avdelningen från (min numer före detta) arbetsgivare gjorde att jag blev både degraderad och negligerad. Det var liksom ingen som ville ta ansvar för mig. Det var oklart vem jag rapporterade till, då de jag fått reda på att jag rapporterade till inte ville ta ansvaret, och hänvisade mig vidare–>

Jag kände mig utlämnad och ensammast i hela världen, och hade det inte varit för att jag redan var utbränd samt hade svåra smärtor av mitt diskbråck. Då hade jag stått upp för mig själv, och skrikit tills någon lyssnat på mig, men just då hade jag inte orken–>

Jag ställde in vintersäsongen, och bad om tjänstledigt pga personliga skäl (diskbråcket). Avslutade sommarsäsongen i slutet av oktober, och hade 2 veckor på Mallorca innan jag flög hem för att spendera vintern i Sverige tillsammans med min Mallorkinske pojkvän–>

Redan under hösten började tankarna komma smygande om framtiden. Han var tydlig med att han ville fortsätta arbeta för det bussbolag han arbetat för de senaste 5-6 åren, även om de bara kunde erbjuda arbete 6 månader om året. Resten av tiden kunde han spendera där jag var–>

Jag åkte ensam till Sverige i mitten av november för att förbereda lägenheten eftersom Han hade dålig framförhållning och blev tvungen att stanna längre för att kunna ansöka om hjälpbidrag, så han kunde hålla sig flytande under de månader han inte hade arbete–>

Hans flygbiljett bokades om. Det som från början var 12/11, ombokades till 26/11, men som slutligen blev den 4/12–>

Under dessa veckor fixade jag iordning det som behövdes fixas för vårt gemensamma boende i Sverige, samt började söka jobb eftersom de pengar jag sparat ihop bara skulle räcka till starten av januari–>

Han ankom äntligen till Sverige den 4/12, och ganska samtidigt blev jag erbjuden arbeten. Fick även möjlighet att återuppta mina studier, och avsluta mitt sista år av min utbildning som jag skjutit på de senaste 6 åren som jag istället valde att spendera utomlands–>

Redan den första dagen började han hinta om att han saknade Mallorca, eller säga att allt var mycket bättre på sin hemö. Det var fel på vårt boende, jag hjälpte honom inte tillräckligt mycket, eller berättade för honom hur han skulle göra vissa saker, som kanske för honom var helt nya. Såna saker klagade han på. Saker jag hade hjälpt till att betala för när vi började göra hans lägenhet till vår, vägrade han att hjälpa till med för att göra min lägenhet till vårt Sverige-hem–>

Till slut kom den där dagen när jag tackade ja till det nya arbetet. Vi var båda överens om att det var ett bra klirr i kassan och möjlighet för oss att spara ihop en massa pengar. Planerna för studier började ramla på plats, men vi stod inför det faktum att jag inte kunde återvända till Mallorca till sommaren. Han vägrade både distansförhållande under de sommarmånaderna han var på Mallis för arbete, och att bosätta sig i Sverige under ett år eller två. ”Om vi ska vara tillsammans så ska vi bo på Mallorca.” Jag träffade honom där, så det kan inte komma som en överraskning att han aldrig vill flytta därifrån. Vi skulle ju bara vara i Sverige 3, max 4, månader–>

Dagen efter bokade han en flygbiljett hem. Jag körde honom till flygplatsen på morgonen den 13/12. Då hade han varit i Sverige i lite över en vecka.

Maria ❤ Juanma

21/9 2013 – 11/12 2015